Kul med Mats Malm i Svenska Akademien, en forskare jag alltid sett som ett föredöme vad gäller grundlighet och filologisk kompetens. Jag tycker nog helt tvärtemot Karin Olsson i denna fråga. Mindre stjärnglans, färre konjunkturförfattare och fler kunniga människor med verkliga historiska perspektiv är vad som behövs för institutionen. Tråkigare, kanske. Men för tillfället är väl problemet med Svenska Akademien knappast brist på action.
Sorgligt att Pascale Casanova gått bort, bara 59 år gammal. Hennes La République mondiale des lettres (1999) kommer nog att behålla sin ställning som ett av de mest inflytelserika litteraturvetenskapliga verken. Det framstår för mig som en modell vad gäller vetenskaplig kreativitet och förmåga att hitta en avgränsad ingång i en fråga som annars är alldeles för omfattande för att behandlas av en person. Det är också i god mening diskutabelt. Ytterst få har hållit med henne - men nästan alla har behövt förhålla sig till hennes tankar. Det är också, apropå den andra akademi jag nyss nämnde, en bok man bör läsa för att få perspektiv på Nobelpriset i litteratur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar