Skrivbordsrensning

5/10 kl. 21.15: Tid för Goethe. Det känns som om jag nyss nått den ålder då jag började bli tillräckligt klar över sina preferenser för att kunna säga att jag egentligen inte, givetvis med vissa undantag, tilltalas av Goethe och kommer att ägna den korta lästid som tillmätts mig åt andra, säkrare glädjeämnen. Strunt i vad man "måste ha läst"! Men nästan samtidigt har jag nått den ålder då man börjar förstå Goethe och anar att man missar något väsentligt om man inte ger sig i kast med honom på allvar.   

13/10 kl. 22: Taktisk projektion. När Ruben Östlund för ett tag sedan skapade rubruker genom att döma ut dansk filmindustri tedde det sig lite märkligt och onödigt. Jag kan nu förstå varför han gjorde som han gjorde. Nu har jag gått och sett hans Triangle of Sadness och kan konstatera att den är väldigt von triersk, kanske den danskaste svenska filmen någonsin.  

16/10 kl. 15.30: Det väcker uppmärksamhet i svensk media att ukrainska armén i Kherson har en Karlsson på taket-bataljon. Till saken hör att Atrid Lindgrenreceptionen i forna Sovjet varit starkt inriktad på just detta verk, som annars ur svensk synvinkel kan uppfattas som ganska sekundärt. Ryssar och ukrainare tenderar att ha en stark koppling till Karlsson på taket, men inte Emil, Ronja, och kanske inte heller i så hög grad Pippi. 

22/10 kl. 08.45: Det kan vara så att vi befinner oss - eller under några decennier har befunnit oss - i en guldålder vad gäller översättningar till svenska, kanske särskilt vad gäller på nytt eller för första gången översatta klassiker. Ändå tänker jag mest på lakunerna. Jag vill ha följande översatta: Zbigniew Herberts prosa, Adalbert Stifters Nachsommer och andra delen av Nadesjda Mandel'stams memoarer.  

24/10 kl. 12.30:  Hur översätter man det retoriska begreppet loci communes (topoi [gr.], lieux communs [fr.], commonplaces [eng.], Gemeinplatz [ty.]) till svenska? Det har jag undrat över. Det gläder mig att upptäcka att Geijer ("Om historiens nytta", Samlade skrifter, vol. 5, s. 214) haft samma problem och då rekommenderat det helt rimliga allmänningsplatser, vilket dock inte verkar ha blivit just allmän egendom. I SAOB har det visserligen kommit in, men då förtydligat med att Geijer lanserat detta förslag. Min gissning är att nästan inget vet om detta förslag och att man i svensk text bör skriva loci för att vara säker, vilket kanske visar hur liten roll medvetna försök att mynta ord (och dessas rent formella lexikalisering) kan spela. 

25/10 kl. 10.30: Alla fransmän är inte lyriska över Nobelpriset: 

"Att Nobelpriset i litteratur, som inte tilldelats vare sig Marguerite Yourcenar, Michel Tournier eller Philip Roth, och som alltjämt förvägras Milan Kundera, som dock fortfarande är vid liv, nu tilldelas Annie Ernaux, får en faktiskt att fundera. Bör man vänta sig att det nästa år tilldelas Virginie Despentes eller Édouard  Louis? Eller bör man trösta sig med att man åtminstone sluppit se Vladimir Putin tilldelas Nobels fredspris? Det fanns förr i tiden ett Khadaffipris för de mänskliga rättigheterna, som skapades förr ett trettiotal år sedan av det gamla libyska statsöverhuvudet, och som har tilldelats i tur och ordning Fidel Castro, Roger Garaudy, Hugo Chavez, Daniel Ortega och Erdogan. Det verkar som att priset inte överlevt dess grundares frånfälle, men logiken bakom dess val har uppenbarligen inspirerat Nobelkomittén."