Jag minns att jag hörde Ronny Ambjörnsson föreläsa över Aristoteles' etik och att han då menade att det var en ganska "svensk" bok: att Aristoteles mål om att inte gå till överdrift låg i linje med den svenska mentalitet som man associerar med ordet "lagom". Det var mest lite lustigt, tyckte jag då. Men frågan är om inte det är Aristoteles som Samuel Columbus har som grund för följande utläggning i sin "Svenska ordeskötsel" (skriven på 1670-talet):
Lagom bäst är så gott ord som nånsin något i ware för språk täd wil, uttrycker bätter än måtteligen, mediocriter, mittelmässig, mediocrement ok alle de tilhopa. Täd wil int' annat säija än wara så nätt om sig, at man eij är girig, så gifmild at man eij slöser, så Gudfruktig at man eij är widskepelig, så försiktig at icke oresolverad, så resolverad at icke öfwerdådig, så nyckter at icke sin egen sweltare, så lustvin at han eij blijr en sorgwinn, så höflig at inte krusig, så frij at inte groof, så alfwarsam at inte trumpen, så skämtsam at inte Narr, så egennyttig at androm utan skada, så andres hielpare at eij sin egen stielpare, så glad at icke sin sielfs-förgäten, så bedröfwad at aldrig förtwiflad.
Äntligen: lagom kommer af laag ok i alt öfwerens mäd laagen ok är ett sådant ord, som meer betyder, än någon mänskia kan göra. Des perfection meer står til at önska ok eftersträfwa, än til at hafwa. Så vackre betyd-rijke ord har wårt ädle språk uti sig.
Det är naturligtvis varken sensationellt eller långsökt att 1600-talets författare skulle basera sin förståelse på Aristoteles. Ibland är detta inflytande helt uppenbart, som när Stiernhielm i Herkules använder Aristoteles kategorilära för att förklara dygdens väsen:
Dygd står i vett och i plikt. Huru, var, vad, när, hurulunda,
varföre, vart bör ske? Ty dygd vill grannlaga lämpas.
Det intressanta är snarare att ett sådant synsätt präglat Sverige under så lång tid, att Ronny Ambjörnsson kunde se det som typiskt för de miljöer han vistats i. Huruvida Sverige (eller för den delen några andra nationer) idag kan sägas vara "lagom" är en annan historia.