25/5 kl. 10: Jag snubblade över en intressant analys av en provöversättning av nya testamentet som det kinesiska kommunistpartiet har släppt. Uppenbarligen är tanken att utdrag ur bibeln ska användas i etikkurser för gymnasieelever. Bland annat inkluderas där ett bekant utdrag ur Johannesevangeliet:
Översättningen - eller den fria adaptationen snarare - avbryts vid det ställe som markerats ovan (///) och skjuter istället in ett eget tillägg:
När folkmassan gett sig av, stenade Jesus syndaren till döds och sade: "Även jag är en syndare. Men om lagen bara kan utövas av de som är klanderfria, vore lagen död."
Kommentarer torde vara överflödiga, även om man återigen kan häpna över den komiska bristen på subtilitet hos den kinesiska propagandaapparaten. Man har ibland spekulerat över huruvida västerländska eliter börjar snegla beundrande på den kinesiska statens effektivitet. Kanske gäller detta även de kinesiska auktoriserade översättarna, vilka har fått i uppdrag att erbjuda “accurate
and authoritative interpretations of classical doctrines to keep pace
with the times.” (min kurs.) Man kan notera en tilltagande konvergens mellan öst och väst. Exempel: en nederländsk översättning (förvisso en adaptation för ungdomar) av Dantes Gudomliga komedi stryker den hemska skildringen av Mohammed, och det hörs också rop på att "befria" Lennart Hellsings böcker från deras rasistiska innehåll. Jag tar inte ställning till värderingarna som motiverar detta slags ingrepp (då har vi nämligen redan ersatt dimensionen sant/falskt med ont/gott, och det är just den senares relevans som borde debatteras). Jag konstaterar bara att de existerar och att det ser ut att vara framtidens melodi. Som motargument skulle man naturligtvis kunna hävda att originalversionerna kommer att vara tillgängliga på "nätet" - men med tanke på den oroande tendensen hos techjättarna att vika sig för tillfälliga påtryckningar måste man säga att även det känns osäkert. Då jag flyttat från en bostad till en annan har jag medan jag kånkat på lådorna förbannat min fåfänga ambition att äga ett eget bibliotek. Kalla mig paranoid och tjurskallig, men jag tycker att alternativen ter sig alltmer osäkra.